Igår kväll lyssnade jag på gårdagens repris av sommar i p1. Det var Arkan Asaad som var sommarpratare. Jag rördes till tårar ett flertal gånger och programmet var väldigt gripande! Det kom fram vilken stor roll våra föräldrar spelar i våra liv och vi kan aldrig bortse ifrån hur mycket vi behöver av deras kärlek. Arkans första år upp till mellanstadiet präglades av trygghet, såväl ekonomiskt som känslomässigt från sina föräldrar. När hans mamma bara var 19 år hade hon fött 4:a barn.
Så plötsligt förändrades livet. Pappan fick ett telefonsamtal från sin familj i Kurdistan. Hans familj hade blivit offer för de värsta fasor man kunde tänka sig. Pappan sålde allt hans egna familj ägde för att bistå sina anhöriga i Kurdistan. Arkans familj kom snabbt att bli utfattiga och föräldrarna skildes. Arkan valde att stötta pappan och bo kvar hos honom och träffade inte sin mamma på 10 år. Han blev tvingad in i ett giftermål med en kusin för hans pappa fick en hjärtattack när han först vägrade att gifta sig med henne. Eter några år försökte han ta sitt liv för han var så olycklig i äktenskapet. Detta slutade med att pappan förnekade honom och då försvann kontakten med honom. Men lyckan var desto större nu när han kunde träffa sin mamma igen! Till slut tog pappan upp kontakten igen och han och mamman blev vänner med Arkans hjälp.
Det var många tankar som jag tänkte när jag lyssnade och många svar som jag fick om varför det blev som det blev! Hur lätt är det inte att döma andra och tro att man själv har lösningar på hur dom skulle gjort istället! Jag känner mig ödmjuk och glad över att jag fick möjlighet till några omvärderingar och lite mer förståelse, så tack Arkan för ett fint program!
gretasdotters 